|
|
|
Arbetsdagar
|
GålöGålön ligger c:a 3,5 mil söder om Stockholm mot Dalarö och Skälåker vid Gålö havsbad. Landareal: 1880 ha.Gålö var säkert bebott redan under tidig vikingatid. Därom vittnar öns fornborgar och gravfält, liksom de gamla ortnamnen. Som minne från den ryska galärflottans härjningar 1719 finns de sk ryssugnarna och "krigskyrkogården" på näset ut mot Havstornsudd. På udden utanför Skälåker finns en gammal kyrkogård, sannolikt består gravarna av ryska soldater som stupat under ett slag om infarten till Gålö hamnvik vid rysshärjningarna. Den låglänta marken mellan Gålö och fastlandet var tidigare ett sund, som fylldes ut på 1850-talet. Efter andra världskriget ville Stockholms stad ha lite mer rekreations områden. 1948 inköptes därför Gålö för att nyttjas som friluftsområde. Då satsades även pengar på att bygga bryggor på ön. Dessa uthyrdes till allmänheten per säsong, där man fick skriva kontrakt för regler och underhåll. Vid klart väder ser man ända till Dalarö. Gålö, tidigare kallat Gårdö, var långt fram i tiden en typisk innerskärgårdsö med jordbruk och fiske som lika viktiga inslag i näringen. En förändring inträdde på 1860-talet då "Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn" förvärvade Stegsholm och härmed kom att sätta sin prägel på ön och dess bebyggelse. Samband med denna har bl a den speciella byggnadstypen - en sammanbyggd bostads-och ladugårdslänga - som finns vid Morarna, Fröberg, Skälåker och enligt uppgift också funnits vid Övre och Nedre Bihagen. Många av inrättningens barn inackorderades på de underlydande gårdarna för att ges lämplig uppfostran och samtidigt lära sig jordbruk. För dessa barn uppfördes skolan Berget vid Askvikens södra strand, en välbevarad skolbyggnad, idag utnyttjad som sommarställe. I en backe väster om Askviken ligger Nor, en fd lantgård med en intressant timrad manbyggnad uppförd omkring 1900 i nationalromantisk stil. Källa: Stockholms länsmuseums kulturhistoriska databas Gålös historiaKulturhistoriska förhållanden och äldre markanvändningUnder förhistorisk tid nyttjades Gålö till en början för säsongsboende under jakt och fiskesäsongen. De enstaka gravarna kan ha kommit till som revirmarkeringar för den befolkning som nyttjade ön.Under yngre järnålder bosatte man sig på ön. Vid den tiden låg havsytan omkring fem meter högre än i dag. Då gick en betydande farled mellan Gålö och fastlandet. De två första boplatserna var sannolikt där Bondäng och Frönäs är belägna i dag, vilket framgår av de två gravfälten från den tiden. Ytterligare ett antal gravar - sannolikt äldre - ligger på en höjd nordväst om Stegsholms gård. På Gålö finns även två högt belägna fornborgar. Den södra ligger vid sundet mot Långgarn och den norra vid Askviken som tidigare skurit genom ön. Med sina strategiska lägen kan de troligen tillskrivas kategorin farledsborgar. Första gången namnet Gålö nämns i skrift är från en seglingsbeskrivning i Kung Valdemars Jordebok, en dokumentsamling från 1200-talet. Gålö kallades i jordeboken 1543 Gårdhöö. Förleden i namnet motsvarar fornsvenskans Gardher, ursprunget till nusvenskans Gård, här med all säkerhet i betydelsen "fiskeredskap bestående av en fast fångstarm". Gålö har sedan medeltid dominerats av gården Stegsholm, som hade en rad underlydande torp och gårdar på ön. Dessa underliggande gårdar var Berget, Dyvik, Frönäs, Hasslinge, Huset, Stora och Lilla Liåker, Nor, Oxnö, Tomta samt Västra och östra Askvik. De flesta gårdarna etablerades sannolikt under medeltiden. Stegsholm har under en lång tid lagt under sig grannbyarna på Gålö och fastlandet. Några torp hörde också till Stegsholm (Finkarudd, Brostugan, Kärrmaräng, Kalvholmen och Havtornsudd). Sunnansund är den enda byn på Gålö som aldrig lades under Stegsholm. Gålö var långt fram i tiden en typisk innerskärgårdsö med jordbruk och fiske som var lika viktiga inslag i näringen. År 1719 eldhärjades Gålö av ryssarna och all bebyggelse brändes ner. Fram till 1850-talet var Gålö utan landförbindelse. Dåvarande ägare, fabrikör Hellgren, grundare av Hellgrens tobaksfabrik i Stockholm, fyllde då igen de uppgrundade sundet med schaktmassor. År 1860 förvärvades Stegsholm av Prins Carls uppfostringsinrättning för fattiga barn. Denna bildades i Stockholm på 1830-talet med Prins Carl - sedemera Carl XV - som beskyddare. Anstalten flyttades till Gålö med syftet att förlägga barnens uppfostran till en lantlig miljö. Vid Stegsholm gavs de också undervisning i slöjd, musik, läsning, skrivning och räkning. Vid Askvik fanns skolan Berget, som tyvärr förstördes av brand för några år sedan. Många av inrättningens 60 barn inackorderades på de underlydande gårdarna för att ges lämplig uppfostran och samtidigt lära sig jordbruk. Gårdarna Skälåker, övre och Nedre Bihagen, Morarna och Fröberg är byggda för detta ändamål. Inrättningen upphörde på 1930-talet. På 1940-talet arrenderades Stegsholm ut till Stockholms läns och stads hushållningssällskap som drev en jordbruksskola fram till 1968. Under andra världskriget utnyttjades delar av området för militär verksamhet. En sjöflygbas fanns vid Badhusviken och där uppfördes baracker som delvis finns kvar idag. Vid sälstationen, som ligger vid Mörudden på södra Gålö, tränade marinen sälar och berguvar att leta ubåtar. Gålö köptes 1948 av Stockholms stad i syfte bevara ett friluftsområde. Under stadens tid har olika typer av fritidsanläggningar etablerats, bland annat stugbyar, campingplatser och småbåtshamnar. Historisk markanvändning på GålöMarkslagsstrukturen för Stegsholm och de underliggande gårdarna har kartlagts. Gemensamt för dem alla är att de hade såväl åker som äng och utmark. Flera av öarna nyttjades till bete och på Fjäderholmarna och Stora Vassholmen har man bedrivit ängsbruk. även bärplockning, jakt, fiske och skogsavverkning har förekommit på öarna. Under 1870-talet uppodlades en stor del av ängsmarken (förutom strandängarna) och under 1900-talets senare hälft har en stor del av utmarken vuxit igen med tät skog. De delar av produktionsmarken som bestod av ängsmark och som inte uppodlades är idag lövskog.BebyggelsenI likhet med Stockholms skärgård i övrigt finns inga byggnader äldre än 1719 på grund av ryssarnas härjningar.Bebyggelsen på Gålö har under de senaste 150 åren präglats av ett flertal komponenter, den enskilt största är Prins Carls uppfostringsinrättning, etablerad på 1860- talet. Kvar från uppfostringsanstaltens tid finns på Stegsholm idag bland annat huvudbyggnad, matsal, poststation, slöjdsal och småskola. Huvudbyggnaden Stegsholms gård, som dock ligger utanför reservatet, utgörs av två flyglar. Det är oklart om de kom till i samband uppfostringsanstaltens etablering eller något tidigare. Till flyglarna hör en större f.d. folkskolebyggnad som tidigare fungerat som stall. Både flygelbyggnaderna och stallet måste ha varit relativt påkostade byggen då de uppfördes. Detaljer har troligen har försvunnit, men byggnader är fortfarande anmärkningsvärt stora och ligger i en fin miljö. Till uppfostringsinrättningen hörde en för länet mycket ovanlig kombination av fähus sammanbyggt med bostadshus. Byggnaden utgörs av en lång länga med ladugård i sten i ena änden, i mitten ligger en loge av bräder och sedan en vidhängande bostadsdel i timmer med gavelingång. De speciella byggnaderna med kombinerade fähus och bostadshus finns vid Morarna, övre Bihagen, Fröberg och Skälåker. Byggnaderna är dock kraftigt renoverade och ombyggda till annan verksamhet, bland annat till restaurang. Förekomsten av dem är fortfarande intressant eftersom de är mycket ovanliga. Dyvik och Finkarudd är två av torpen som arrenderades ut av uppfostringsinrättningen. Båda är bra exempel på torpmiljöer i allmänhet. I övrigt liknar Gålös bebyggelse den i Sorunda och Ösmo. Ofta finns gott om mindre timrade bodar och inte så sällan finns snickarglädje på boningshusen. Snickarglädjen finns ofta kring entrépartier som vid småskolan vid Stegsholm. Utsmyckningen av gaveln på boningshuset vid Sjövik hör till de ovanligare. Anmärkningsvärd är också huvudbyggnaden som tillhör gården Nor. Nor är en timmerbyggnad uppförd i nationalromantisk stil omkring år 1900. Försöksstationen Palmen - "sälstationen" - söder om Dyvik utvecklades under andra världskriget och syftade till att träna sälar för ubåtsspaning. Det som finns kvar av Försöksstationen Palmen är en klunga byggnader samt en yttre palissad i vattnet. Byggnaderna varierar något men är allra mest att likna vid sportstugor. Anläggningen var topphemlig och det fanns säkert en avsikt med att göra byggnaderna så anonyma som möjligt. Det klassiska sportstugeutseendet drar inte till sig mycket uppmärksamhet. Det är alltså närmast att liknas vid ett kamouflage! FriluftslivetGålö har ett mycket högt värde för friluftslivet. Antalet besökare har uppskattats till cirka 1 miljon årligen. Under Stockholms stads tid utvecklades området till ett välanvänt friluftsområde. Möjligheterna till bad och rörligt friluftsliv kombinerades med etablering av stugbyar, turistcamping, långtidscampingar och ett flertal småbåtshamnar.På Gålö finns samtliga sju upplevelsevärden som Regionplane- och trafikkontoret har använt för att beskriva sociala värden i Storstockholms gröna kilar. De tydligast representerade värdena är "skogskänsla", "utblickar och öppna landskap", "kulturhistoria och levande landskap", "aktivitet och utmaning" samt "service och samvaro". De andra värdena finns också representerade. Det finns fina badmöjligheter vid den långgrunda stranden vid Skälåker - Gålö havsbad. Klippbad finns bland annat på Oxnö. Gålö är därför ett välbesökt badmål på sommaren. Under vackra sommardagar kommer det cirka 20 000 besökare per dag till Gålö. Gålös varierade natur inbjuder till fina vandringar året om. Strandmiljöerna på Oxnö och Havtornsudd är mycket attraktiva. Fågelskådare och andra naturintresserade besöker ofta Stegsholmsområdets ekbackar och strandängar. Skogarna på Gålö ger goda möjligheter till bär- och svampplockning. De fiskrika vatten som omger Gålö lockar många sportfiskare. Genom flerårig fiskevård och utsättning av havsöring har ett av Mellansveriges bästa öringsvatten etablerats runt Gålö. Sunden runt Gålö är också kända för bra strömmings- och sikfiske. Gålö är ett så kallat TDA-område där trolling, dragrodd och angel får bedrivas med särskilt fiskekort. En undersökning av fritidsfisket i Gålö- och Ornöområdet utfördes 1995-96. I den beräktas att omkring 7 000 personer fritidsfiskade i detta område samt att fångstnivån var cirka 100 ton årligen. Undersökningsområdet är betydligt större än reservatet, men det intensivaste fisket bedrevs just i Gålö-området. Även för båtfolket är Gålö attraktivt. Det finns skyddade ankringsmöjligheter på flera ställen i Långgarnsviken (Långgarnsudd och Långgarnsholmen) och vid Stora Vassholmen. Någon gästhamn finns dock inte i området, närmaste gästhamn är Karlslunds marina nordöst om reservatet. Vid Gålö havsbad i Skälåker finns en sedan länge etablerad verksamhet med campingplats och en stugby med ett 80-tal stugor. Här finns också en sommaröppen servering. En servering med stuguthyrning finns också vid Badhusviken. Gårdscafé finns vid Stegsholm och en kiosk på Oxnö. På Gålö finns också flera campingplatser för långtidscamping i husvagn eller tält på fasta tältbottnar. Ett antal småbåtshamnar finns också i området.
|
|
2008-07-16 Jerzy Sychut - S11
|